En tass i ansiktet o sedan världens blötaste kyss.
Pirja är väldigt sällskaplig särskilt på morgonen.
Efter tassen o kyssen så vill hon ligga så nära det går gärna på mig.
Efter ca 10 minuter ska det busas o sedan gäller det att gå upp.
Fort! Fort!
Skynda dig husse annars kissar jag ner hela vagnen gnäller hon.
Ja ja ut i solen o springa.
Så härligt.
Hur nära det än är till närmaste gräsmatta så håller hon sig ända ut till det stora fältet som ligger utanför campingen.
Här vet hon om att om det inte finns några andra hundar eller människor så får hon springa lös utan koppel.
Det är härligt.
Vilken frihet det ändå är.
Sedan får man göra lite konster såsom att stanna på kommando, att gå fot, sitta o ligga.
När vi sedan går in på gården igen så får vi för oss att stanna en liten stund extra o titta vid den gamla platsen.
Oj vad mycket grejer det ligger där.
Här måste städas.
Upp med grejerna på en pall.
Det som ska kastas får ligga på en pall o det som ska sparas får ligga på en annan.
Till slut så är det 2 pallar med skräp o 4 pallar som ska sparas.
Staketet har jag ju glömt.
Hjälp!
Hur var det nu det satt ihop?
Jo det var skruvat.
Okey.
Hem o hämta verktyg o sätt igång bara.
Skruva,
o skruva,
o skruva,
o skruva igen,
och igen.
Det var många skruvar.
Vad är det för någon clown som har satt dit så många skruvar?
Just det,
det var ju jag.
Varför har jag ingen elektrisk skruvdragare?
Jo men det fick jag i julklapp för några år sedan.
Var har jag den?
I källarkassen under min säng i husvagnen.
Helt oöppnad,
Aldrig använd.
Varför då?
Nej för att jag har aldrig laddat den så därför har jag inte haft någon nytta av den.
Kanske snart dax att ladda den?
Ja men då kommer jag ju inte att ha något att skruva så därför kan den ligga där ett tag till.
Ja men det hade ju gått mycket snabbare att använda den o snart ska jag skruva upp mitt staket igen.
Ja men då kan den ligga kvar tills dess då.
Undrar när jag ska våga packa upp den??
Varför är jag rädd att packa upp den?
Den kanske inte fungerar o garantin har upphört för längesen.
Ja.
Det är ju en chansning man får ta.
Okey.
Jag ska ta fram o packa upp den,
Nästa gång jag behöver den...
När staketet äntligen var nerplockat så såg platsen lite bättre ut.
Inte så stökig längre.
När vi sen kom hem stod det 2 småkillar o fotograferade cirkusvagnen.
Nja.
Nästan.
Märket som sitter bak på vagnen i allafall.
Det enda märket som talar om att vagnen har varit på cirkus.
Vilken turistattraktion.
Tänk att komma hem o få säga till mamma och pappa att vi faktiskt har sett cirkushunden...
slut för idag...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Skriv gärna en kommentar så jag vet att ni har varit inne o hälsat på...